skip to Main Content

Kommer till insikt

Min nyvunna tid (nyårslöftet) börjar ge effekt! Igår slutade jag skolan vid lunch men kom hem en hel timme tidigare än planerat. Eftermiddagen var föreläsningsfri och även fast jag inte hade planerat det så blev den annars korta lunchpromenaden till en mycket längre träningspromenad istället. Två dummies tog jag med och tränade lätta dirigeringar, dubbelmarkeringar och sen kastade jag två minnesmarkeringar som fick ligga kvar medan vi gick vår runda. Alla hundarna fick apportera men Kula är den som får ”träna” och hon kom faktiskt skapligt ihåg de två minnesmarkeringarna när vi kom tillbaka. Och hon är jätteduktig på att sitta kvar och vänta medan jag både kastar och skickar de andra hundarna, tyst oxå fram tills sista omgången då hon blev lite frustrerad.

Lydnad tränar vi lite på varje promenad, hoppstå, inkallning med boll bakom, fotgående, ingångar osv. Kula är i inlärningsfasen på alltihopa och Poppel ”kan” redan. Jag har ju velat lite fram och tillbaka angående Poppels fortsatta lydnadskarriär eftersom jag har svårt att växla mellan dem (de är så olika) och fokusera på båda samtidigt. Jag vet att jag kommer ångra mig om jag lägger av med Poppel men jag har tyckt att det är så mycket roligare att träna upp Kula (har alltid tyckt själva inlärningen då man får så mycket snabba resultat är kul). Nu har det nästan ändrats, jag uppskattar hur mycket Poppel kan och det känns så roligt att träna med henne medan Kulas långa resa innan hon är tävlingsklar känns lite frustrerande. Igen, de är så olika, inte bara i deras sätt utan även i hur långt de kommit (naturligtvis) i inlärningen och jag tycker det är så svårt att växla mig själv mellan dem. Men, nu tror jag äntligen att jag hittat rätt sinnesstämning. Övning ger färdighet är vad jag upprepar i mitt huvud när jag tränar med Kula, man måste inte alltid ha så bråttom och jag ser ju framsteg helt klart! Och min lilla Poppel som bara är sååå tacksam för att få gå fot, hur kan man inte bli glad av att träna med henne? Hon har dessutom visat framsteg även hon och en ny gnista till träningen, kanske på grund av konkurrensen, eller kanske på grund av min nya inställning.

This Post Has 2 Comments
  1. Tänk vad mycket du lär dig att träna två så olika hundar! Det är det som gör en bra hundtränare, att anpassa sig efter hunden.

  2. Kan du inte variera, så att du tränar olika saker med dom olika dagar? Ena dagen apportering med Kula och lydnad med Poppel, och sen nästa gång tvärtom? Då slipper du ju ändra tänk i samma gren på en och samma dag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Back To Top