Nu har vi öppnat träningsåret med lite spår, lite lydnad och en hel del inomhusträning. Kan man bli annat än motiverad när man har sådana fantastiska och träningsvilliga hundar?
Poppel har fått träna igenom en hel lydnadsklass 3 sedan hennes viloperiod efter operationen. Hon ”nollade” ingenting vilket är mycket imponerande, till och med rutan satt som ett smäck. Nu är karenstiden slut och en tävlingsanmälan till februari är gjord. Vi har även spårat en gång och även där är jag riktigt imponerad med tanke på hur hon slutade säsongen förra året. Nu var det tryck i linan och raka spåret, dessutom under tiden som vi hörde skott från en skjutbana. Igår var vi i ridhus och filade lite på lägrelydnaden och budföringen. Vi har kommit en bra bit på krypet men jag hade nog önskat mig en lite mera ”tråkig” hund under det momentet för det går för fort och vilt till. Hon är härlig min arbetsmyra!
Kula har gått på promenad och hittat en pinne som hon blev jätteglad för! ;) Det var då meningen att det skulle vara spår men poletten har inte trillat ner än hos fröken. Vi får spåra på, jag är övertygad om att det finns en bra spårhund i henne oxå med tanke på vilka hon har som föräldrar. Sedan har jag börjat inlärning av budföring och framförgående med Kula vilket inte verkar vara några problem. Hon är en sjukt intelligent hund min lilla! Hennes och Poppels sätt är natt och dag i träningen. Poppel lattjar och busar gärna till det medan Kula har full fokus och maximalt allvar över att göra rätt och är noga med att träningen ökar i svårighetsgrad. Det är som att den hunden tränar sig själv, jag behöver bara vara med och ge godis :)
För övrigt så har jag börjat simträna Poppel och Kula nu en gång i veckan, de behöver verkligen fräschas upp efter en lång sjukstuga-period. Poppel blev så glad att hon skrek när vi kom dit igen förra veckan och Kula verkar oxå gilla det skarpt!
Rus N’ Riv Little Red Ridninghood - Mozart - Rus N’ Riv When You Cameintomylife
Nu har tiden sprungit iväg med skolstart och höstens intåg här i Uppsala. Vi kan börja med dagens happening ;)
Vi är ju som sagt lite inne i agilitysvängen för tillfället så vi for till Väsby och agility-klass 3-tävling, för att ladda motivationen för Jimmy som ju faktiskt ska tävla nästa helg! Det visade sig bli släktträff för Lotus istället då både hans moster och kusin var där, trevligt. Jag knäppte såklart en bild på kusinen, och nyblivne lydnadschampionen, Gin till min samling. (kommer upp om nån dag) Kul att träffa både hundar och mattar igen :)
I torsdags skulle Jimmy och Lotus träna agility på den öppna träningen och det visade sig vara träningstävling! Två lopp på samma bana och resultatet blev dubbeldisk, det var visst inte så enkelt som husse kanske trott. Lotus var övertaggad i andra loppet så det blev mest en massa flum men även om inte helheten sitter så finns det många fina delar.
I veckan har vi tränat slalom och Lotus har lärt sig själva principen och verkar förstå vad hindret går ut på. Även om det går långsamt så gör han nu ett självständigt slalom utan att man behöver gå med, kanon! Nästa projekt…kontaktfält.
Poppel har fått spåra tre gånger den här veckan och hon går vidare i sin utveckling. Jag tycker att hon gör ett bra jobb med tanke på hur lite erfarenhet hon har och det kan man se i vinklarna där hon gärna tappar spåret. Men det lossnar säkert oxå snart. Lydnadsträning har vi oxå ägnat oss åt och där har jag en svacka i min egen motivation som förhoppningsvis är botad nu när jag bokat två timmars privatträning i september!
Det blir mycket aktiviteter och tävlingar nu i september, främst agility men jag har faktiskt anmält Poppel till ett working test oxå så det blir en rolig och spännande tid framöver.
Idag har vi varit på brukshundklubben för Lotus agilityträning och då passade jag på att dels lägga ett appellspår till Poppel och testa vittringsapportering tävlingsmässigt. Det blåste som sjutton så egentligen var det osmart att lägga på fält för en orutinerad hund men jag tänkte att jag testar så får vi se hur det går. På fältet gick det små stigar kors och tvärs där Poppel tog av vid varje men jag kan tänka mig att spåret blåst in där för det var konsekvent åt det hållet vinden legat. Fast vad vet jag, jag kan egentligen inget om spår ;) Första vinkeln spikade hon så totalt, men den låg helt rätt i vinden. Vid andra vinkeln ville hon fortsätta på sträckan och det stämmer också helt med vinden som då låg henne i ryggen men det redde hon ut snabbt. Jag tycker att det är häftigt att hon fattat uppgiften så fort trots att vi nästan aldrig tränat spår! :)
Vid vittringsapporteringen var hon som förväntat het men smakandet kom först vid fjärde skicket eller så, så det finns hopp! Hon är mycket duktig på att hitta rätt pinne dock, för hon tar aldrig fel och kommer tillbaka med utan fortsätter att söka med sin ”tröst-pinne” i munnen. Martha beskrev en gång hur Poppels mamma var i detta moment och det är samma känsla i maggropen när Poppel kommer fram till pinnen: hoppas hon missar första pinnen med munnen och börjar söka istället ;)
Här har vi tränat vittringsapportering i dagarna två, eller rättare sagt två gånger. Vi började med en pinntok till Poppel som till och med kom in med två pinnar i samma grepp, naturligtvis var det fel pinnar. Och träningspasset efter såg det ut som på filmen. Härligt när poletten bara trillar ner och man slipper tänka så mycket på hur man ska lära in det ;) Fast på sista skicket i filmen smakar hon lite på de andra pinnarna men då var hon hyfsat trött i skallen oxå. Man kan faktiskt höra hur hon sniffar på filmen så att hon använder näsan är det ingen tvekan om!
Detta är dock inomhus och på väldigt kort avstånd. Jag föreställer mig att hon kommer vara tusen gånger hetare på pinnarna när hon kommer i hög fart ute på gräsmattan men vi börjar såhär och grundar ordentligt med sökbeteendet. Jag har nämligen hört att en viss Blistra var likadan.
Nu har vi äntligen gått över till att lägga in ordet fjärr till momentet, dvs jag har börjat ta ut avståndet till mellan fem och tio meter. Inomhus blir det fem och utomhus blir det tio. Och hon fungerar faktiskt bättre på avstånd eftersom hon inte är lika spruttig då. Man får väl tacka gudarna eller nåt ;)
Det är nästan så långt ifrån perfekt man kan komma men nu känns det iallafall att vi är på rätt väg! Enda skiftet som jag är direkt missnöjd med nu är stå till sitt som inte fungerar på avstånd. Jag vet inte riktigt hur jag ska komma på en smart plan för det skiftet. Men jag har iallafall kommit på en smart plan för stå till ligg som syns sist på filmen. Jag hade problem med att hon la vikten framåt men no more med denna metoden! Nästa projekt bli nog att prova med belöning i skål bakom…
Vi har haft Malin & Keno på besök från Värmland! Igår var vi på jaktkurs med en för mig ny infallsvinkel på träningen. Det var verkligen intressant att höra hur pass väl man kan kombinera klassisk lydnads-klickerträning med jaktträningen och vi fick nog alla ett antal aha-upplevelser. En av sakerna var 4D, Duration, Distraktion, Distans och Dö-svårt. Höjer man ett så måste de andra bli lättare. T ex om man gör en Dö-svår övning så kanske man måste minska på distansen och inte vara på en plats med hög Distraktion. Och det viktigaste är ju inte att dummyn kommer in ifall hunden gör ett superjobb det är ju faktiskt vägen dit som man ska berömma! Jag har nog lärt mig att titta extra noga på vad Poppel egentligen gör och inte bara fokusera på den positiva förstärkning som jag får när dummyn ligger i handen. Ibland är det svårt att själv komma på det uppenbara…
Vi fick testa på saker som jag inte vågat göra tidigare, bland annat dubbelmarkering på land och vatten och vattendirigering. Poppel var superduktig och kan nog faktiskt dubbelmarkera, härligt att det finns ett minne därinne trots allt! Vattendirigering var bara på basicnivå för att träna stoppsignal och dirigering och hon fixade det förvånansvärt bra för att vara första gången. Nu är vi riktigt taggade till fortsatt träning, inte bara inom jakten utan även lydnad. Vi har tränat i tisdags och onsdags och Poppel som inte gjort ett lydnadsmoment på två månader sprang till rutan på 30 meter och gjorde inkallning med ställande och läggande som om hon inte gjort annat!
Kom ju av mig lite med fjärrträningen, men nu fick jag ett ryck och filmade igen. Vi har inte fipplat med den så mycket men om jag tränar inomhus så är det på fjärren som vi tränar.
Såhär långt har vi iallafall kommit nu och jag har genom filmen fått ett par nyttiga tankeställare. För det första går ju skiftena i ultrafart!
Jag har trott att hon bara är slarvig och inte kan momentet men från filmat perspektiv så syns det mer tydligt när hon får fel sinnesstämning, dvs blir lite för het för uppgiften och inte kan samla ihop sig själv för koncentration. Och det är precis vad som händer när jag ger kommando så tätt.
Fjärr är verkligen inte min favorit bland momenten! Det kom jag på när det slog mig häromdagen att det även är det sämsta momentet för både Lotus och Poppel, jag har helt enkelt inget bra träningssätt. Det finns ju miljoner kurser och workshops i bara fritt följ, kan det inte finnas någon i bara fjärrdirigering??
Poppel ville oxå visa sina grymma trick snurra och kanin i slutet. Kanin, ni vet som killen i Kopps försöker lära sin chihuahua! ;)
Det ”fina” vädret har kommit i veckan, dvs stekhett, sol och pollen. Jag kommer inte överrens med sådant klimat så det har varit lite dystert med mycket trötthet till följd av allergi, men några saker har vi hunnit med i veckan åtminstone.
Bilderna från Gotland har jag fixat med och de finns <HÄR>
Vi har varit och simmat hundarna i sjön på samma sätt som vi gör på hundsimmet som vi börjat med sedan några veckor tillbaka. Det fungerade fint att göra det vid en brygga så nu får vi spara de dyra simpengarna över sommaren, skönt! Efteråt fick hundarna leka fritt i vattnet och Poppel och Lexus hoppade på riktigt från bryggan för första gången flera gånger om, det var kul att se! Lotus ”hoppade” också en gång, eller rättare sagt trillade i.
Jag tinade upp en stor and i veckan som Poppel fick träna med på kvällen när solen inte var så varm. Första vändan var hon lite skeptisk och det skulle nosas en stund och bäras i vingen o sånt, det var ju trots allt första gången på evigheter som hon fick apportera vilt. Men sedan visade hon att hon minsann var jätteduktig på att ”packa in” den stora fågeln i sin lilla mun, härligt! Hon är även väldigt duktig på avlämningarna, det är Poppels starka sida (hela biten fram till att hon får något i munnen är det väl sämre med generellt sett). ;)
Jag hade tänkt att lägga ett viltspår med ordentlig liggtid för att se ifall det passar Poppel bättre, men det är ju så tråååkigt och omotiverande att åka ut i skogen för att lägga spår och sedan åka hem igen så det blev inget med det. Hoppas på att kunna spåra en eller två gånger till veckan, är så nyfiken på att se ifall hon fäster bättre på spåret med längre liggtid!
Och idag har vi faktiskt träningstävlat på UBK i lydnadsklass 3 i spöregnet. Jag skulle göra hela programmet med Lotus och bara ett par moment med Poppel så eftersom det bara var jag i klass 3 så fick vi börja, Lotus först. Som tur var hann inte regnet komma när han gick sitt program för då hade vi lika gärna kunnat bryta (han är ju lite känslig min pojk) eftersom det blöta gräset drog ner hans humör ordentligt bara det. Han gjorde alla moment ungefär som vanligt på tävling trots att jag belönade emellan, vet inte riktigt hur jag ska få upp hans glädje för han tycker ju att det är sååå tråkigt.
Poppel körde jag i fullkomligt spöregn, nästintill hagel, plus åska som brakade av mellan momenten. Bra miljöträning, inte sant!? Vi gjorde fritt följ, helt godkänt men hon kan bättre, hoppapport och metallapport. Hoppapporten var helt underbart bra, metallen var oxå bra men hon kunde haft en aning snabbare fart in. Härligt att se att lite (mycket) regn inte stoppade henne idag och att hon kunde gå in och prestera direkt efter hon sett på när jag gick med Lotus, dvs att hon inte skruvade upp sig för mycket!
Tänkte visa upp resultatet av vad vi pysslat lite med så smått under Poppels vila. Hon har fått köra små fjärrpass inomhus för sin mat. Tidigare fick hon ju mat 6 gånger om dagen och då var det perfekt att träna upp ett par deciliter. Egentligen har vi mest tränat ligg till stå skiftet och det är ju oxå de som är bäst just nu.
Poppel är extremt trampig av sig, man ser det även i fria följet. Det är inte lätt att lära denna damen att stå stilla med baktassarna kan jag lova. Jag kör på en baktass stilla, den som är längst bort när man ser filmen. Med Poppel är lugnheten A och O, stressar hon eller jag upp oss så blir det en massa tramp vilket syns i filmen när jag ger henne snabbare skiften, något jag måste tänka på i fortsättningen!
Jag jobbar mycket med kroppen nu, pressar henne bakåt i skiften från stå genom att ta ett steg framåt och det fungerar bra just nu. Jag har oxå klickern till hjälp för bättre belöningssignal, alltså ingen shaping eftersom Poppel inte är tränad på det sättet.
Här kommer den utlovade filmen på första träningspasset efter mer än 2 veckors vila!
Oj vad det märks att Poppel legat i vila, vart har all precision och alla detaljer tagit vägen, haha!? Och hur speedad får man vara i fritt följ egentligen? Men kul var det iallafall och Poppels lathet är som bortblåst. Härligt oxå att hon gör allt detta för bara lite dietfoder och boll. Fast all mat går att äta enligt Poppel och det var väl det som satte henne i sin bukspottskörtelinflammatrion-situation från början.
Däremot så känner inte jag mig så himla motiverad till att fortsätta lydnadsträningen just nu, jag vill ju spåra och träna apportering men med all jäkla snö ivägen så får man snällt träna det som går på plogade parkeringar, dvs lydnad.
Välkommen till Kennel Min Vilda's hemsida. Här kan du läsa om mina hundars träning och tävling samt följa min första valpkull som föddes 11 februari 2011.
Välkommen till Kennel Min Vilda's hemsida. Här kan du läsa om mina hundars träning och tävling samt följa min första valpkull som föddes 11 februari 2011.