Vi gjorde det! Vi vann över alla – på debuten!

Appellklass spår, Sala BK 24/10 2010

Specialmoment
Budföring – 5,5/5
Spårning – 10/10 (med plus i kanten)

Lydnadsmoment
Linförighet – 9,5/7,5
Framförgående – 7,5/7,0
Platsläggande – 10/10
Inkallande – 10/10
Apportering – 7/7
Hopp över hinder – 10/10
Platsliggande – 10/10

Summa: 287 poäng, uppflytt och 1a placering av 12 ekipage.

Utan fjärilar i magen har vi gjort vår bruksdebut. Ja det är sant – jag var inte särskilt nervös alls och det var en underbar känsla! Dagen började med att lägga spår på frostbitet fält där jag kände att det får gå hur som helst med tanke på att vi aldrig spårat i frost. Men Poppel, sin vana trogen i tävlingssammanhang, drar såklart till med sin bästa prestation någonsin och spårar så klockrent det bara går. Det var inga som helst problem på raksträckorna och vinklarna spikade hon som om det vore ett IPO-spår. Precis som jag vill ha det, haha! Om jag får klaga på en enda liten sak så är det att jag tyckte det kunde gått lite fortare med inleverering av pinnarna – fort gick det, men inte så fort som i vanliga fall!

Sedan var det dags för lunch och jag kände nervositeten komma krypandes inför lydnaden – det vore ju försmädligt att sumpa vår fina 10a på spåret för en dålig lydnadsdel! Budföringen tänkte jag testa mest för att se var hon står i det momentet. Vi fick neddrag eftersom att mottagarens byxa luktade väldigt gott och Poppel behövde tre kommandon på sig för att ”höra” marsch. Men det var lite mitt fel oxå eftersom jag glömde säga till att Poppel behöver ett kraftigt kommando. I övrigt fungerade det jättefint och Poppel var lätt den snabbaste hunden!

Platsliggningen var en pärs efter att jag hört flera av deltagarna ”hoppas på att deras hundar skulle ligga på platsen”. Men vi hade tur och alla hundar låg eller satt kvar. Jag kände mig väldigt sträng och dominant under platsliggningen så det var bara att pusta ut och försöka peppa upp Poppel efter att vi fått våra tior i betyg. Hon gick som en dröm på plan, full fokus och fart! Det blev lite tokigt med apporteringen då hon fick en liten apportbock som hon lyckades greppa halvt över ena klossen så att hon tappade den precis i utgångsposition, men annars var apporteringen fin. Och än en gång är Poppel bättre när det gäller, nämligen i framförgåendet! Hon gjorde raka fina framförgåenden och hyfsat raka stopp, visst hon drar lite men heter man Poppel så är det så man ska göra. ;)

Jag är väldigt nöjd över min lilla pärla idag, hon gör alltid sitt bästa vad det än gäller och det med ett strålande humör! Jag är oxå väldigt tacksam för alla tips och hejarop från Malin och Martha – utan er hade jag aldrig vågat!

Du och jag – vi är bäst! ♥

Poppels MH har kommit upp på avels- & hunddata så nu har jag lagt in alla diagram i hennes protokoll som har legat ute på Poppelsidan ett tag.

Jag måste säga att jag är riktigt stolt över hur fint det ser ut i mentaliteten på min lilla prinsessa! Att hon är världens bästa, underbaraste och häftigaste tollartjej visste jag ju redan såklart men nu vet ni oxå. ;)

Lilla Poppel är trött efter morgonens påhitt.

Nu var det äntligen gjort, Poppels MH. Jag är faktiskt riktigt nöjd med hennes ”mentalitet” så det känns bra nu såhär efteråt men jag var bra nervös där ett tag. Och så är jag nöjd över att Poppels vardagslydnad höll iallafall halva programmet innan det gick upp för henne att hon kunde streta och dra i kopplet bäst hon ville.

Dagen bjöd på både positiva och mindre positiva överraskningar. Kamp är inte Poppels starka sida men hon fick högsta betyg på den skalan idag, förutom vid skotten där hon inte alls hade tid att kampa! På skotten fick vi en trea men det var helt okej eftersom det inte var pga rädsla och enligt mig så är Poppel numera helt skottfast med retrievermått mätt.

Spökena var inte så jätteintressanta, hon gick fram tillsammans med mig och kollade av dem. Det mesta gjorde hon tillsammans med mig faktiskt och det sa beskrivaren något om på slutet oxå, att hon litar på att det inte är farligt ifall jag inte tycker det är farligt. Och jag märkte även att hon sökte sig till mig ifall det blev jobbigt för då gick hon väldigt fint vid sidan!

Där hon fick störst reaktioner var vid skrämselmomenten men det var ändå inte så jättefarligt. På dumpen blev det lite bågar vid passagerna eftersom hon inte hann kolla av overallen ordentligt. På skramlet gav jag henne mer tid att kolla av och nosa på kedjorna så där var inte passagerna något problem.

Men det som känns riktigt bra är att Poppel inte var stressad mellan momenten överhuvudtaget och det var ingenting som var sådär katastrofalt dåligt utan hon kändes trygg och stabil.

Helnöjd matte och hund!