Igår åkte vi hela långa vägen till Sundsvall för utställning och sedan hela långa vägen hem igen. Ibland är man galen men vi fick ju träffa Cash, Carin och Gunnar så det var det värt. För att inte tala om resultatet! Cash börjar med att få sitt livs första CK och tar sedan hem 2a bästa hane och får då reserv-cert! Sedan går Kula oxå och tar sitt livs första CK (ja och excellent för den delen oxå) och blir sedan 3e bästa tik! Vi var dessutom nöjda och glada med att vi höll topplaceringarna inom ”familjen” då valparnas halvsyster Lyra (Gränstorps Lyra, Kenos första kull) får CERT och BIR. Valparnas halvkusin Mikkie (Maalarigårdens Mikkie af Mikkel, Poppels halvsyster Pumas första kull) tar hem sitt utställningschampionat och BIM. Nöjda, jajamen!
Cash (MV Charmiga Canadagås) kritik:
”14 months. Good size and balance. Ex. head. Still shallow front. Ex. topline, tail and angulation. Good coat, nice color, sound movement.”
Kulas (MV Busiga Bläsand) kritik:
”1 year. Very well balances. Strong and feminine for her age. Beautiful head. Good front and topline. Ex. angulation, feet and tail. Ex. coat and color. Sound movement. Nicely tempered.”
BIR – Gränstorps Lyra, BIM – Maalarigårdens Mikkie af Mikkel
Idag har jag och Poppel gjort en comeback på lydnadsplanen efter hela cancer-historien i vintras, och vilken comeback sen då (nej inte direkt åt det positiva hållet alltså).
Äh, det är bara att hoppa på’t igen, ingen idé att gräva ner sig. För att göra en kort historia ännu kortare så bestämde jag mig för att kliva av planen då Poppel istället för att springa till rutan satte sig för att kissa i ren protest eller nåt liknande. Gruppmomenten gick toppen men sen var det bara utför och jag vet inte riktigt varför egentligen. Hon kändes hyfsat fin i energinivå, vi hade bra förberedelser i ryggen med en ruta och sättande under gång innan, ingen nervositet från min sida heller. Planen var visserligen blöt men det ska hon klara. Antagligen så störde det väl den lilla koncentration jag kan få ut av henne i dagsläget och då går det som det går. Självklart fanns det även bra delar idag även om vi inte hann visa så mycket av vad vi kan.
Men nu låtsas vi igen att vi fått vårt förstapris och går in på omträning av det mesta inför elitklassen som vi nu ska börja med på allvar. Nu jäklar är det träning som gäller på lydnad och enbart lydnad för Poppel (vilket innebär lite ändringar i planeringen). Så när vi är klara för elitklass någon gång till sommaren så kommer vi åter att ge klass 3 en chans och förhoppningsvis då ta hem det där efterlängtade förstapriset! :)
I helgen debuterade Kula och Cash på officiell utställning. De var båda otroligt duktiga i den stökiga miljön inne på mässan och var öppna och nyfikna mot domaren. Så när det kommer till den mentala delen är jag fantastiskt stolt och nöjd, sen att man kanske inte håller med om kritikerna är ju en bedömningssak. Cash var en klippa på att stå stilla och bli visiterad men matte hade nog glömt träna på att springa för där var han en studsboll och visade nog inte ett enda travsteg, men glad var han! Kula skuttade oxå till men hann iallafall visa några steg trav.
Domaren anmärkte på att Kula hade överbett som hon trodde kunde växa bort. Det har jag aldrig ens funderat över så när jag kom hem tittade jag i Poppels mun och jämförde. Om Kula har överbett så har Poppel oxå det (vilket hon aldrig fått anmärkning på) så jag vet inte riktigt vad jag ska tro om det. Att Kula skulle vara pälslös ser ni ju på bilden ovan att så inte är fallet, i själva verket så hade hon mer päls än flera tikar med excellent så man kan ju undra om domaren ens tittade eller om hon bara förutsatte det med tanke på Kulas låga ålder för klassen. Nåväl, det verkar vara tradition att få ett dåligt resultat på debuten på Stora Stockholm för mig. Om ni minns så fick ju faktiskt Poppel en 3:a på hennes debut och har därefter aldrig fått sämre än släta 1:or. Nu lägger vi utställningskarriären på hyllan för ett tag och kör full fart framåt med lydnadskarriären istället!
Min Vilda Busiga Bläsand ”Lite nätt juniortik med sött huvud och uttryck. Något knapp i sina vinklar fram och bak. Fina ben och tassar. Tillräcklig kropp. Har tyvärr tappat det mesta av pälsen. Rör sig ok från sidan men mycket trångt bak.” Very Good
Min Vilda Charmiga Canadagås
”En glad junior. Sött huvud ännu under utveckling. Något knappt vinklad såväl fram som bak. Tillräcklig kropp och bröstkorg. Passande benstomme. Är för dagen ganska exalterad vilket gör att han bär sin svans allför högt och mycket orolig i sina rörelser.” Good
Och det gjorde vi med en skräll, husse och Lotus tog revansch från förra helgen och VANN sin klass med 99 poäng! Endast ett poängs avdrag – på helheten för att Jimmy inte hade berömt genom hela programmet, så kan det vara för vissa domare eftersom rally ska vara en sådan positiv sport osv.
Och Poppel då, hon debuterade i avancerad klass (där man ska kunna gå några moment på höger sida, dvs helt omöjligt för en lydnadsidiot som är helt vriden i konstruktionen vid det här laget) men vi gjorde det med bravur! Hela 85 poäng fick vi behålla men med många småavdrag för det ena och det andra, mest på högersidan då. Vi skulle göra vänster om halt, slalom och hopp på högersida och det gick ju fint trots minimal träning. Ett nytt moment för oss som heter honnören ingår i avancerad och mästarklass, då ska man befinna sig i en ruta bredvid planen när nästföljande hund går sin bana och min hund ska då vara helt stilla, denna gång sittandes framför mig. Poppel gjorde det perfekt men rörde sig tydligen lite för hon fick ett poängs avdrag.
Nu blir det ett låååångt rallyuppehåll, nästa tävling verkar inte vara förrän i april nästa år!! Tur att vi har så mycket roliga lydnadstävlingar istället att sysselsätta oss med över vintern.
Eftersom tredje gången gillt inte blev av så kanske det får bli fjärde gången gillt? Fast det spelar ingen roll vilken gång det blir gillt, vi har så roligt ändå!
Lydnadsklass 3, Märsta-Sigtuna BK 29/10 2011
med Poppel
Sittande i grupp – 10
Platsliggning – 8,5 flyttar sig
Fritt följ – 8,5 vid sväng
Sättande – 0 sitter ej
Inkallning – 8 dk
Rutan – 0 ligger utanför
Hoppapportering – 8 tappar Metallapportering – 7 tvekar, dk
Vittring – 9 omtag
Fjärrdirigering – 7,5 flyttar sig framåt, dk
Summa: 207 poäng, 3:e pris
Alltså, jag är grymt nöjd, vad härligt att Poppel var med mig idag och inte bara tittade på tävlingsledare och domare. Jag behövde knappt tjata, hon följde mig ändå och tittade på mig med förväntan, goa lilla hund. Första biten i fria följet var hon lite ofokuserad men jag tänkte att näe, nu tänker jag inte ta ansvar för att hon är med mig det får hon göra själv. Så med risk för att jag skulle få gå själv i fria följet så vände jag blicken rakt fram och fortsatte gå. Det gav verkligen effekt för helt plötsligt så var hon ju där och vi gick fot som på den gamla goda tiden (nästan iallafall). Sedan fortsatte vi i samma stil programmet igenom och det var så roligt!
Nollorna fick vi pga att Poppel gjorde ställande under gång istället för sättande (jag skulle ha hjälpt henne lite istället för att tittat rakt fram) och pga att jag stannade Poppel för tidigt i rutan. Hon var precis inne men när hon la sig så tog hon två steg fram och då var hon ju utanför. På platsliggningen hade hon tydligen tagit något krypsteg men inte så att jag märkte det när jag kom tillbaka.
Men till dagens STORA seger, vår inkallning! Jag gör dubbelkommando med handen på ställandet så det är automatiskt 2 poängs avdrag men den var såååå snygg. Och detta har vi verkligen haft problem med, bigtime. Duktig duktig duktig!
Mest av allt är jag nöjd med min fantastiska nya inställning till tävling. Världen går inte under om man inte lyckas, jag behöver inte vara nervös, vi är bra ändå, jag blir inte irriterad, jag ser de bra bitarna, jag blir inte frustrerad för att andra är bättre, jag gläds med andras framgång. Detta är stort för mig som mått fysiskt dåligt tidigare pga nervositet och vad andra ska tycka om vi misslyckas vilket såklart drabbat min inställning till hunden som jag genomför tävlingen med. Idag såg jag flera som i besvikelsen hytte åt sina hundar när de gick av planen. Jag har aldrig gjort just så men det känns bra att själva resultatet är mindre viktigt för mig nu, det är känslan och upplevelsen. Det är ändå det som man tänker tillbaka på senare i livet när våra små hundar inte lever längre…
En heldag i rally med tre starter på årets (?) största tävling. Lotus skulle debutera i nybörjarklass med både mig och sin husse och Poppel skulle ta RLD F, det var planen.
Lotus startade med mig först och det gick strålande på alla sätt och vis, vi fick 99 poäng och kom tvåa efter klassens andra tollare Tea. Jag säger då det, tollare är inte helt fel vilken hundsport man än vill syssla med :)
Sedan efter lång väntan var det husses tur och hans bana var inget för den med dåligt lokalsinne, det var koner överallt. Jag hade garanterat gått vilse men husse hittade vägen. Kanske han fokuserade lite för mycket på banan för Lotus trodde mer att det var vanlig promenad (han är inte den mest lättmotiverade) så de slutade på 55 poäng. Men detta var ju faktiskt även husses debut och de har aldrig gått en bana tidigare så med det inräknat så kan det ju bara gå bättre nästa gång.
Efter ännu längre väntan var det äntligen dags för Poppel att entra fortsättningsklassbanan. Skymningen var på ingång men vi presterade ändå på 95 poäng och rallylydandsdiplomet RLD F var fixat!
Så nu har Poppel namnet SE V-11 SE U(u)CH RLD N RLD F Fagerlands Röda Poppel De AmoreX, det börjar bli lite långt ;) Man kan ju inte annat än att säga att hösten varit snäll mot oss, vi har tagit 4 titlar och ett andrapris i lydnadsklass 3 som bäst, och min lilla Popsing blir bara bättre och bättre!
Sittande i grupp – 10
Platsliggning – 5 sätter sig
Fritt följ – 7,5 dk handen några sittande
Sättande – 8,5 dk
Inkallning – 6 två dk, går långt
Rutan – 9,5 fel väg in i rutan
Hoppapportering – 7 slår i, omtag Metallapportering – 7 dk, gripande, tempo in
Vittring – 10
Fjärrdirigering – 6,5 missar ett skifte, 3 dm framåt
Summa: 248,5 poäng, 2:a pris
Åh, så retligt! Poppel bestämde sig för att testa något nytt och sätter sig upp efter halva platsliggningen!! Hon har verkligen aldrig aldrig aldrig gjort det förr, inte ens på träning. Hade hon inte gjort det så hade vi haft förstapriset!
Jag kunde se henne genom en glipa i planket genom hela platsen och hon var väldigt orolig och tittade sig omkring hela tiden, nosade lite i backen och satte sig sedan långsamt upp, hon var inte bekväm med situationen. Vi hade startnummer 1 och fick lägga närmast vägen där det gick folk och hundar hela tiden både så hon kunde se och bakom henne. Jag trodde verkligen inte att det skulle vara ett problem men nu har jag fått ett kvitto på att Poppel är alldeles för störningskänslig och därtill pinsamt dåligt tränad kring störningar, så skäms på mig!
Lydnaden klarade vi oss igenom med många många dk, Poppel blir ju uppenbarligen väldigt störd av tävlingsledare, domare och skrivare för vi hade ingen kontakt alls. Transporterna mellan momenten var likaså utan kontakt (om jag inte tjatade) och hela programmet var utan fokus. Hon vet ju vad hon ska göra men störningarna hyvlar av hälften av hennes kapacitet. Jag upplever dock inte att hon blir ”låg” och inte vill vara med, hon har bara så mycket annat att spana in så hon hinner inte ha full fokus på uppgifterna. Som tur är, för det kan vi ju träna på hur lätt som helst!
Det här med störningskänslighet har kommit efter hennes valpkull, Poppel ska ha koll på allting numera. Förut brydde hon sig inte så mycket, att gå fot var det bästa som fanns, inget annat slog det, vilket lett till att vi inte tränat så mycket på störningar.
Men vad glad jag är ändå att hon inte nollade ett enda moment för det visar ju på att hon har förståelse för momenten, det är bara lite mer fokus som ska tränas in sen sitter förstapriset där!
Rallylydnad, Uppsala Klass: Fortsättningsklass Poäng: 89/100
Kritik: ”Superfint!” Domare: Katarina Strömberg
Då har vi varit och tävlat rallylydnad (igen…) och även denna gång kom vi hem med godkända poäng i fortsättningsklass. Bara ett till godkänt resultat kvar innan vi är i avancerad!
Eftersom att jag var funktionär på tävlingen med uppgiften att vara skrivare åt Katarina (domaren) på förmiddagens nybörjarklass så fick jag massor med tips genom att lyssna på hennes bedömning. Det var väldigt lärorikt för mig som inte har så stor koll egentligen att höra om alla små förarfel som ger avdrag. Denna gång klarade vi oss utan förarfel faktiskt men vi fick ju lite fel från Poppels sida som satte sig ner i en 360vänster under långsamt tempo (inte lätt när man är hjärntvättad att sätta sig snabbt på lydnadsplan) samt rörde tassarna under stå-gå runt.
Långsamt tempo gick över tre skyltar men jag lyckades att komma ihåg den fällan även om jag fick påminna mig hela tiden. I övrigt var det en rolig bana med många svängar!
Nu blir det ett litet rally-uppehåll innan vi ska tävla vidare i slutet av oktober! Då ska även Lotus få göra debut hade jag tänkt.
Idag ringde en nöjd matte Pernilla och berättade att lilla Vilja (Min Vilda Duktiga Duva) varit på utställning och skördat framgångar. Hon hade fått Hp, blivit BIR-valp i valpklass 2 och sedan slog hon till och blev etta i gruppen, BIG-1!! Supergrattis!
Och vilken kritik sen då:
”Mycket vacker tik av utmärkt typ. Feminint välskuret huvud, vacker hals. Stark rygg med bra längd. Utmärkta vinklar fram & bak. Utmärkt förbröst, utmärkt bröstkorg. Utmärkt benstomme & tassar. Rör sig lätt & ledigt. Utmärkt päls. Lovande, välvisad”
Rallylydnad, Norsborgs Lokala Kennelklubb Klass: Fortsättningsklass Poäng: 77/100 Placering: 13 av 22
Kritik: ”Glad och positiv hund, synd på missarna.” Domare: Katarina Strömberg
I söndags, endast en vecka efter uppflytt, gjorde vi en bra debut i rallylydnadens fortsättningsklass. För det första så gick vi in utan att ens ha tränat på en hel fortsättningsbana (men såklart tränat alla skyltar var och en för sig) och för det andra så hade Poppel en sjuk och virrig matte med sig. Det började ju ”bra” med att jag gjorde fel övning (minus 10 p) på den allra första skylten vilket jag kom på direkt efter så att jag tänkte lite på det istället för att förbereda Poppel för hoppet som jag ska, där blev det vägran och omtag (minus 8 p). Jaja, Poppel kändes alert och på topp så det var bara att köra på och försöka hålla hårt i de poäng vi hade kvar. Det blev lite avdrag för oro i ställandet och så gjorde jag tydligen ett moment mer än 0,5 meter ifrån skylten men sedan var det raka vägen i mål. Det märks att det är hårdare bedömning i fortsättningsklassen, vilket det ju ska vara! Det var väldigt skönt att slippa koppel och jag tror att Poppel kände samma som hängde med på ett bättre sätt.
Jag var lite nervös vid prisutdelningen ifall vi hade diskat oss pga felövning (jag kan inte reglerna perfekt) men vi blev godkända med lite marginal, kul!
Välkommen till Kennel Min Vilda's hemsida. Här kan du läsa om mina hundars träning och tävling samt följa min första valpkull som föddes 11 februari 2011.
Välkommen till Kennel Min Vilda's hemsida. Här kan du läsa om mina hundars träning och tävling samt följa min första valpkull som föddes 11 februari 2011.