skip to Main Content

Nöjd tjej!

Stress och press kan man sammanfatta mina senaste veckor med. Fy, jag har pluggat och skrivit en gammal omtenta i fysiologi som jag släpat i typ 2 år nu. Tidigare i år klarade jag del 1 och i onsdags skrev jag del 2. Hur det gick kan man aldrig veta, man tycker att man skrivit bra men alltid är det något som fattas, sinnessjukt vad mycket man ska kunna här i världen ;) Allt annat har lixom varit bortprioriterat så det var en lättnad när tentan var skriven, dock är det inte lika roligt med alla saker som hopat sig som man måste ta tag i nu. Och snart åker vi till New York på lite semester vilket betyder att detta ska fixas innan = ännu mera stress, suck! Resan känns mest som tentan, man vill bara ha den gjord just nu så att man kan ta tag i allt som måste göras när vi kommer hem bl a bokslut och träna inför tävlingar. :)

I helgen var vi iallafall mitt uppe i allt, iväg på en rallylydnadstävling med Poppel. Jag hade ju gärna velat skrapa ihop kvalpoäng så att vi kan kvala till SM men det verkar inte vilja sig för vi blev inte ens godkända :O! 64 poäng fick vi, två avdrag för fel övning, alltså 20 onödiga minuspoäng. Trist var det, för Poppel var taggad när vi värmde upp men när vi väl gick banan så var hon superofokuserad och gjorde inte alls så bra som hon kan. Jag var besviken och tyckte det var Poppels fel, kände att jag ville lägga ner tävling med henne och att hon aldrig kan prestera när jag vill att hon ska det. Men som vanligt så kan jag aldrig deppa ihop alltför länge så nu har vi tagit nya tag och allt är mattes fel. Rallyn för mig var ju i början bara en kul grej så jag har aldrig lagt ner särskilt mycket tid på att träna. Jag trodde nog att vi skulle klara oss till iallafall ett RLD M utan detaljträning men nej. Det är bara att börja träna om allt från början, särskilt höger sida.

Idag hade jag tinat lite fåglar till Kula. Vi ska på jaktkurs imorgon och jag tror det kommer finnas vilt med, så jag ville testa med lite annat än änder. Det gick jättebra, det var mycket som kändes riktigt bra. Jag har bara en sak att anmärka på. Hon är lite för ovarsam med viltet enligt mig. Jag vill ha mjuka fina orörliga grepp, Kula tar jättefina grepp med hela munnen, packar in dem fint så att säga (jämfört med Poppel som tar ett nypgrepp i en fjäder, haha). Men hon har inte ett orörligt grepp utan det tas lite omtag, lite ”tugg”, på vägen in. Vi hade duva, kråka och mås som är lite lättare än änder, det kanske var därför. På änder har hon inte alls det där tugget. Men i övrigt så var jag imponerad, flög på fågeln när hon hittade den och bara sög in den i munnen och kom tillbaks, härligt! Kanske borde anmäla Kula till ett vanligt retrieverjaktprov i år! Vi har ju en kanin i frysen så det är bara att träna :)

This Post Has One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Back To Top